Många AI-initiativ i vården – men svårt att få spridning

Trots att den svenska sjukvården i hög grad är digitaliserad har Sverige inte lyckats ta täten när det gäller implementering av AI inom vården, skriver AI Sweden, Sveriges nationella centrum för tillämpad AI, i en ny rapport. Sverige rankas lågt bland jämförbara länder i internationella jämförelser, och en av förklaringarna uppges vara att det saknas strategisk finansiering och tydliga nationella mål.

– Vi har ju ett väldigt decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem, och i stället för att skala upp lösningar stannar de ofta vid piloter på enskilda sjukhus. De får inte riktigt någon spridning. Det finns ingen gemensam riktning, och regeringen har inte sagt hur man vill att AI ska användas i vården, säger Lorna Bartram, strateg på AI Sweden.

Men det kan finnas fler förklaringar till att det går långsamt, enligt rapporten. Exempelvis kan det röra sig om juridiska frågetecken.

– Jag tror att många vårdgivare känner sig väldigt ensamma när de ska tolka lagstiftningen och önskar mer nationell vägledning. I dag kan privata vårdgivare göra en tolkning och offentliga en annan. Den här osäkerheten gör att man kanske väljer att inte agera, hellre än att göra fel, säger hon.

Hittills har AI Sweden identifierat totalt 179 initiativ inom AI i den svenska hälso- och sjukvården, men något brett genomslag syns ännu inte. Av alla initiativ har bara 24 implementerats fullt ut och integrerats i vårdsystemet, vilket förstärker bilden att vården fortfarande befinner sig i startgroparna. Främst används AI inom diagnostik och prediktion, exempelvis för att tolka röntgenbilder. Även administrativa processer sticker ut som ett område med många AI-initiativ. Det kan då röra sig om AI-hjälp för att skriva journalanteckningar, maskera känsliga data eller lägga scheman.

De AI-initiativ som finns har inte bara klumpat ihop sig inom vissa områden, utan också inom vissa regioner. Fem regioner (Västra Götaland, Halland, Skåne, Östergötland och Stockholm) står tillsammans för över 60 procent av alla AI-initiativ. I andra änden av skalan befinner sig regioner som Västernorrland, Örebro, Jönköpings län och Gotland, där inga initiativ alls har registrerats hittills.

– Jag hoppas att rapporten ska fungera som en väckarklocka, som får region- eller sjukhusledningar att börja diskutera frågan. »Hur vill vi att AI används i vår verksamhet eller på vårt sjukhus?«

Lorna Bartram uppmanar också till att involvera medarbetare i processen och se till att personalen får information om AI:s möjligheter, eftersom många av de bästa idéerna kommer från golvet, menar hon. Och det gäller för landets sjukvårdsledningar att hänga med på AI-tåget, för annars lär personalen ta saken i egna händer.

– Läkare kommer att börja använda AI på ett eller annat sätt oavsett, men då kanske det rör sig om Chat GPT eller något annat som kanske inte är patientsäkert. Man måste inse att AI är viktigt och behöver integreras på ett säkert sätt.

Läs också:
Många läkare använder AI i jobbet – men förbundet varnar för risker
Frustration på akuten väckte idén att utveckla en ICD-motor med AI
Var femte allmänläkare i ny studie använder AI-chattbottar i jobbet
AI hjälper läkare med journalen så att fokus läggs på patienten
Självskrivande journalanteckningar: »Ger läkaren superkrafter«
Digitaliseringsrådet och SKR: »Hur korrekt blir det?«

Lakartidningen.se 2025-04-09