»Det var lite speciellt att bli en offentlig person«

I mellandagarna 2019 läste Malin Bengnér notiser i medier om att flera fall av en ny sjukdom, med symtom som hosta och feber, upptäckts i staden Wuhan i Kina. Hon pratade med kollegorna om att det var något att hålla ögonen på. 

Under januari började hennes enhet, Smittskydd och vårdhygien, i Region Jönköpings län att provta personer med misstänkta symtom. Proven skickades till Folkhälsomyndighetens laboratorium för analys. Vid lunchtid fredagen den 31 januari 2020 ringde de tillbaka. De hade hittat ett positivt prov för det nya coronaviruset.

– Det var en omtumlande upplevelse. Under eftermiddagen inledde vi smittspårning. Vi pratade med patienten för att förstå var hon blev smittad och se om det fanns fler som kunde vara utsatta för smitta, säger Malin Bengnér.

Till kvällen gick de ut med ett pressmeddelande och höll en pressträff där Malin Bengnér, Region Jönköpings läns hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig och Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell berättade om fallet.

– Det var ett stort intresse. Hela helgen fortsatte medier att ringa oavbrutet, säger Malin Bengnér.

Den smittade kvinnan hade besökt Wuhan-området i Kina. Men omständigheterna var gynnsamma. Hon hade inte utsatt and-ra för smitta och var inte själv allvarligt sjuk. Kvinnan isolerades på infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

– Det väckte enorm oro, bland annat hos en del vårdpersonal som var rädda att komma i kontakt med den här patienten. 

Sedan dröjde det nästan en månad innan nästa fall upptäcktes i Region Jönköpings län. I mars tog spridningen av viruset fart på allvar: flera patienter blev allvarligt sjuka och hamnade på Iva. 

Den första tiden arbetade Malin Bengnér intensivt med smittspårning och att kommunicera med vården och resten av samhället. Det blev långa arbetsdagar, men hon var inte ensam om att arbeta mer än vanligt.

– Det är ett av de positiva minnena från den här tiden: hur villiga alla, både i vården och resten av samhället, var att göra vad de kunde, hur mycket som kan uträttas när man har ett gemensamt mål och alla vill hjälpa till för att nå dit. 

Ett exempel var när de satte i gång med den storskaliga provtagningen. På onsdagen meddelades vårdcentralerna: de skulle börja provta alla invånare med symtom från och med måndag. Över helgen riggades det – och fungerade, berättar hon.

– Det var mycket som gick att bygga upp otroligt snabbt och genom hårt arbete av många.

Under juli–augusti 2020 blev det ett lugnare läge för sjukvården i Region Jönköpings län. Sedan kom nästa covidvåg. Men under hösten hade det väckts förhoppningar om att ett covidvaccin snart skulle kunna komma, minns Malin Bengnér. 

Söndagen den 27 december 2020, ungefär ett år efter att viruset upptäckts, kunde regionen ge de första vaccindoserna till personer i Region Jönköpings län. Till en början prioriterades riskgrupper på äldreboenden (Säbo) och i hemtjänsten, då tillgången på vaccin var väldigt begränsad.

– Det var helt fantastiskt. Dödligheten på framför allt äldreboendena sjönk dramatiskt när vi hade fått ut vaccinet. Det var väldigt effektivt för att förebygga död och allvarlig sjukdom, säger Malin Bengnér.

När massvaccinationerna av resten av befolkningen kom i gång hade regionen ett bra samarbete med kommuner och länsstyrelse och andra aktörer, förklarar Malin Bengnér. Både kyrkor, idrottshallar och kulturhus ställdes till förfogande. 

Mitt i allt detta tog frågor från allmänheten och medierna en allt större del av hennes arbete. När det var som mest intensivt ägnade hon ungefär halva sin arbetstid åt att prata med medierna. Efter hand styrde Region Jönköpings län upp arbetet och höll regelbundna pressträffar, och hon blev något av en lokal kändis.

– Det var lite speciellt att bli en offentlig person.

Under 2022 började det vända. Då togs de flesta smittskyddsåtgärder bort, och den storskaliga provtagningen avslutades. I april klassades covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom av Folkhälsomyndigheten. 

I dag är sjukvården och samhället tillbaka i normalläge igen. Men Malin Bengnérs arbete som smittskyddsläkare har förändrats av pandemin. Till exempel skyndades den digitala utvecklingen på. Nu arbetar hon mer på distans och har digitala i stället för fysiska möten.

– Vi har mycket kontakt med vården, ofta på telefon; ibland är vi ute på besök. Men vi jobbar rent administrativt, och vi har inga egna patienter. Smittskydd är en myndighet som hanterar smittskyddsanmälningar och utbrott och fungerar som en stödfunktion för vården när det handlar om smittsamma sjukdomar och smittspårningar.

Nu kan hon rent yrkesmässigt känna sig glad över att ha fått erfarenheten av att arbeta under den här mörka perioden.

– Om jag bara tittar på mina arbetsuppgifter så får jag ändå säga att det var en stimulerande och intressant period att arbeta som smittskyddsläkare. Det var på något sätt den yttersta uppgiften för en smittskyddsläkare att hantera en så här stor smittspridning i samhället.

Hon hoppas att även framöver kunna bibehålla de samarbeten som byggts upp under pandemin, framför allt med primärvården och vårdcentralerna. 

Hon menar också att smittskyddsläkares frågor blivit mer kända nu och att det blivit lättare att få gehör ute i verksamheten, jämfört med hur det var före pandemin.

– Vi levde en ganska anonym tillvaro tidigare. Många visste inte vad enheten Smittskydd och vårdhygien var för något. Nu är det mer välkänt inom vården vilka vi är och vad vi gör.

Även om covid-19-pandemin är över så tror Malin Bengnér att risken är stor för att vi kommer att drabbas av fler pandemier i framtiden, men vi har ingen aning om när eller vilken typ av smitta.

– Risken är att vi förbereder oss för en likadan pandemi. Så kommer det troligen inte att bli. Men förhoppningsvis är vi lite mer vana att tänka i de här banorna. På så sätt så kanske vi ändå står lite bättre rustade nästa gång.